Stieg Trenter Tolfte knappen 1965

 

framsida       sammanfattningar       Trenter startsida         baksidestext

Harriet Melinder ("en rank och fräsch flicka") är på väg till Göteborg söderifrån. Blir omkörd av en amerikansk Cadillac. Blir tipsad om att besöka Varbergs muséum. Där finns både "kulknappen" dvs den som enligt historien ska ha mördat Karl XII 1718 och damen i Cadillacen. Och muséechefen Peter Hjort och den förföriska Gaby Larsson.

Harriet är skild från Roland Askinger.
Hon glömmer tiden i museet och plötsligt är hon inlåst. Hon försöker bädda åt sig i en fönsternisch. Vaknar av att en dörr slår. Ser i mörkret den fjättrade "Bockstensmannen" komma emot henne. Hon flyr och förlorar medvetandet. Vaknar ånyo upp av en kvinnoröst utanför museet. Det är den amerikanska damen. Snart kommer Mrs Hilma Stille i sällskap med muséechefen. Svenskamerikanskan Stille är där för att bjuda en miljon kronor för kulknappen.

Harriet tar sig till Göteborg och sin brorsdotters dopkalas. Nästa dag kör hon tillbaka till sin lägenhet i Stockholm. Genast ringer Peter Hjort och vill bjuda på lunch på Strands Hotell. Sedan ringer hennes pappa från flygplatsen på väg till Lissabon.
På Strands finns också fru Stille. Hon är missnöjd med att museenämnden inte vill sälja knappen.
Per telefon erfar Harriet att Roland Askinger är död. Skjuten med en gammal karolinsk ryttarpistol.
När Harriet, uppskakad kommer hem, sitter Anita Askinger, Rolands fru, sovande vid dörren. Hon vill att Harriet ska ge henne alibi för mordet.
När hon gått är det en man som tar sig in i hennes lägenhet och tar hennes bilnycklar. Samtidigt ringer Harry Friberg henne. (Och i och med detta går boken över i jag-form).
Jag (Harry) pratar samtidigt med min "oersättlige kamrer" Hampe Hymling. Han är ett fenomen som i likhet med Dorian Gray inte åldras. Lika gossaktig och kerubrund som den dag då han sökte platsen för 10 år sedan, "och ändå slet han för två".
Jag träffade hennes far, Hjalmar Melinder på Kastrup och denne bad mig kontakta sin dotter. Jag lovar att hämta henne till en supé på Operakällaren - betald av hennes far.
När jag följt henne hem från restaurangen åker jag till Skeppargatan 13. Där finns huset där Roland Askinger blev skjuten till döds medan han höll på med skjutövningar med gamla karolinska ryttarpistoler i "fäkthallen". Där finns ingen intendent Johnson men väl brottsplatsundersökaren Henry Westling, en gammal bekant. Jag blir väl insatt i hur mordet kan ha gått till.
I porten till Skeppargatan 13 trycker en kvinna som säger sig vänta på fru Askinger. Hon är hungrig och får följa med till Operakällaren dit Vesper Johnson bjudit mig. Hon heter Birgitta Bengtsson och har jobbat på Varbergs museum. Hon säger sig veta vem som mördat Roland. Hon har sett en rödhårig kvinna komma ut ur porten på Skeppargatan 13 med en ryttarpistol i handen. Jag vet att damen är Gaby Larsson gift med en tät järnhandlare i Stockholm. Vesper Johnson som sitter några bord bort skickar mig förstulna lappar om att jag bör skicka hem den unga damen som börjar bli på lyran innan klockan 24. Jag ordnar en taxi åt henne till min hemadress Brunkebergstorg 11. Orsaken till brådskan är Vespers födelsedag som vi ska börja fira vid midnatt. Det blir självklart iransk kaviar med nyskurna citronklyftor och millimetertunna rostbröd. Efter osten och kaffet låter han hovmästaren läsa upp hyllningstelegram han själv skickat.
Kulknappen i montern på Varbergs museum visar sig vara en förfalskning.
Anita Askinger blir förhörd på polisstationen. Kvällen då hennes man mördades var hon i en lånad sommarstuga väntande på sin älskare Peter Hjort.
Harriet får en specialuppgift. Tillsammans med låssmeden Larserud tar hon sig in i en lägenhet och hittar den utstyrsel som mannen bar då han gjorde inbrott i hennes lägenhet. Vesper tar sig till en grannlägenhet. Där bor Gaby Larsson. Hon erkänner att hon försökt skruva isär montern på museet för att rädda den svenska kulknappen undan amerikanskans klor. Det är hennes man Lars Larsson som klätt ut sig för att rädda undan skruvmejseln med sin frus avslöjande fingeravtryck.
Sedan blir det lunch med Mrs Stille. Med de märkligaste tyska smårätter.
När jag just avverkat några timmars arbete på firman ringer Vesper Johnson. Portvakten Gustav Eriks är dödsskjuten på samma sätt som Roland Askinger och på samma plats!
Åter i min lägenhet försöker jag göra en inventering av möjliga motiv till karolinermorden. Jag får hjälp av den askblonda Harriet som sveper in tillsammans med doften av en utvald parfym. Harriet blandar ihop uppgiften med motiv för mordet på Karl XII 1718. Kungen var barnlös men hade två äldre systrar. Den äldre systern och hennes man var döda men de hade en son Karl Fredrik som var 18 år. Den yngre systern var gift med Fredrik av Hessen. Karl XII:s högra hand nödmyntsprånglaren von Görtz försökte få ihop det mellan Peter den stores dotter och Karl Fredrik. Den 1 december väntade han på kungens signatur. Därför lät Fredrik av Hessen mörda kungen den 30 november och sedan fängsla och halshugga Görtz. Mitt i diskussionerna anländer Vesper Johnson. För att hastigt avlägsna sig sedan han förtjust tackat mig för motivet till mordet på Karl XII. I stället dyker andra bekanta gäster upp föregivandes att de söker intendenten Johnson. Först Lars Larsson, sedan Peter Hjort. Hampe Hymling med Birgitta Bengtsson. Och slutligen mrs Stille. Alla får skinksmörgåsar på kavring bredda av den näpna smörgåsnissan Harriet.
Plötsligt visar Birgitta Bengtsson upp den äkta kulknappen. Det är hon som stulit den. Metallexperten Lenkert från kriminaltekniska laboratoriet kallas in och kan emellertid snabbt avslöja förfalskningen.
Nästa dag träffas Harriet och mrs Stille på Livrustkammaren. På eftermiddagen ringer Harriet mig. Mrs Stille är försvunnen. När jag kommer dit hittar jag ingen av de två. Plötsligt är Vesper Johnson där utklädd till karolin. Han och hans mannar letar igenom karolinernas utrustning på jakt efter den äkta kulknappen. Men de jagar också Peter Hjort som faller och skadar sig då han försöker fly genom ett fönster. I en stövel hittas ett papper, en skuldsedel som Peter Hjort lämnat Roland Askinger, med kulknappen som pant.
Peter Hjort hade levt över sina tillgångar. Han tvingades börja låna. Han lånade 22000 med Bockstensmannens medeltida dräkt som pant. Den var han på väg att lägga tillbaka natten Harriet blev inlåst. När pengarna började tryta lånade han pengar av Askinger. När mrs Stille dök upp blev det nödvändigt att lägga tillbaka knappen. Men Askinger accepterade inte betalningen. Han var trött på att hans fru var älskarinna åt Hjort. I stället erbjöd han Hjort att ta livet av sig med en av ryttarpistolerna. Men då sköt Hjort Roland i ilska. När Hjort senare letade igenom fäktsalen för att hitta skuldebrevet överraskades han av Gustaf Eriks som därmed mötte sitt öde.
Det var Mrs Stilles norska sköterska Elsa Andersson som bedrägligt spelade Mrs Stille. Privatchauffören var Elsa Anderssons man.
-->

sidans topp