Ändra perspektiv - arbeta för att främja hälsan på arbetsplatsen i stället för att hindra att ohälsa uppstår alternativt rehabilitera de som drabbats av ohälsa.
I dag rehabiliterar många de långvarigt sjuka. Andra försöker förhindra att anställda blir sjuka (vaccinering). Ännu bättre är att främja hälsan (verka för hälsopromotion). Man måste se hälsa som en resurs i vardagen värd att investera i.
Det krävs ett kontinuerligt arbete att uppnå denna perspektivförändring. Hälsotänkande ska genomsyra hela arbetsplatsen. Det behövs processtödjare som ständigt entusiasmerar medarbetarna och en ledning som sätter personalens och den egna hälsan i främsta rummet.
Alla måste få klart för sig att en investering i hälsa och kunskap är viktiga utvecklingsfaktorer både för individer, för kunskapsföretaget och för samhället. Vistas man däremot i en "sjuk" organisation är risken stor att man smittas och själv blir sjuk.

Vad händer omkring oss? I Köpenhamn sjunker medellivslängden för män till 68 år. I Malmö är den 74 år, i Halland 78 år. Det är tydligt att hälsotillståndet är påverkningsbart. Ingen annan faktor kan så väl förklara skillnaderna lika bra som invånarnas livsstil dvs vad de äter, om de röker, dricker alkohol, använder droger och hur mycket de motionerar.

Vi har fått ett "ligg- och sitt-samhälle". Vi har gått från "homo sapiens till homo zappiens". Trappor (bredvid hissen) kallas nödutgång i offentliga byggnader. Borde heta hälsotrappor. 50 % av alla bilresor är kortare än 5 km. Föräldrar kör sina barn till skolan även om de bor nära.

Stenåldersmänniskan hade en uttröttad kropp (efter dagens jakt på föd) som behövde vila och energi. Nutidsmänniskan är också trött efter dagens id men bara i hjärnan. Hon sitter mest stilla på jobbet, sms-ar sina vänner, mailar kollegor. Har informationen på hårddisken på skrivbordet i stället för i pärmar längre bort i en bokhylla.

Den tekniska utvecklingen som skapar förutsättningar för ett ännu bekvämare liv kan (bör) inte stoppas. Det är bruket av dem vi måste lära oss. Vi måste bli medvetna om de biologiska lagar som styr oss och ta hänsyn till dem i våra liv. På många sätt är vi fortfarande stenåldersmänniskor.

En man äter 50 ton mat under hela sin livstid. Någon gång skulle det vara värt besväret att ta reda på vad det är man stoppar i sig!

Kostnaden för ohälsan är enorm idag
Kostnaden för ohälsan i Sverige i dag, sjukdom plus förtidspensionering, är 300 miljarder kronor om man räknar både transfereringar till personer och värdet på det produktionsbortfall som blir en följd av att de inte arbetar. 15 % av befolkningen är sjuka eller förtidspensionerade. Antalet långtidssjukskrivna (mer än 30 dagar) kvinnor har fördubblats på tre år.

En statlig undersökning visar att om du vill minska risken att dö i förtid så är det klart bästa du kan göra att förbättra din kondition. Näst bästa är att sluta röka. Också bra men inte alls så avgörande är att minska vikten, sänka kolesterolhalten och att sänka blodtrycket.

En annan undersökning slår fast att i Sverige avgörs en människas hälsa till:
50 % av hennes egna levnadsvanor
20 % av arv- genetiska faktorer
20 % av omgivande miljö (fysisk, social, psykisk miljö både i hemmet och på arbetet)
10 % av brister sjuk och hälsovård

"Den som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom" Edward Stanley

Alarmerande vetenskapliga resultat i Sverige
25-30 % är fysiskt helt inaktiva
70 % når inte upp till optimal nivå.
2,5 miljoner är överviktiga
Vi har en epidemisk ökning av:
- Övervikt
- Diabetes typ 2 (s k åldersdiabetes som främst beror på övervikt)
- Benskörhet

Syreupptagningsförmåga (ett mått på en persons kondition eller ork)
Många som aldrig tränar har så dålig syreupptagningsförmåga att de snart inte ens kan promenera raskt. Tänker man dessutom på att många är överviktiga så kan man snart närma sig gränsen för att få hjärtproblem. Hjärtat orkar inte arbeta så snabbt som den låga syreupptagningsförmågan kräver samtidigt som musklerna inte syresätts tillräckligt. Vi tappar orken och kan bli andfådda redan framför datorn. Inför toppar i arbetet eller under stress finns inga extra resurser att ta till.
Vardaglig fysisk aktivitet behöver inte vara träning. Cykling fram och tillbaka till jobbet hela veckan kan vara bättre än några pass på gymmet för att förbättra syreupptagningsförmågan och därmed den dagliga orken.

En högre prestationsförmåga leder till bättre hälsa och känsla av välbefinnande.
Vad är det då som bestämmer prestationsförmågan?
Jo, i första hand egen fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten kan vara t ex att man cyklar eller promenerar till arbetsplatsen, att man rör sig på arbetsplatsen eller annan fysisk aktivitet där, att man är aktiv på fritiden vid utövandet av någon hobby eller slutligen mer aktiv motion och träning.
Andra faktorer påverkar också, om än i mindre grad, prestationsförmågan t ex, arvet (generna), alkoholkonsumtion, kosten, stress, rökning, läkemedel. Påverkar gör naturligtvis också omgivande sociala och fysiska faktorer.

Vad är definitionen på "Hälsa"?
"Hälsa är att må bra och att ha tillräckliga resurser för att klara vardagens krav - och för att kunna förverkliga sina personliga mål".
Enligt Rydqvist och Winroth: Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion (2002)

Hälsobegreppet har åtminstone två dimensioner.
Den enskilde människans egen upplevelse av att må bra eller dåligt samt läkarens bedömning av huruvida denna människa är sjuk eller frisk. I dag mår i Sverige minst en miljon människor så dåligt att de går till läkaren trots att de i "vanlig mening" är friska. De är stressade, känner sig otillräckliga, mår dåligt "i själen". Läkarna diagnosticerar därför ospecifika somatiska symptom och klassar dessa människor som "sjuka".

Tre strategier i ett organisationsövergripande hälsoarbete:
En organisation kan använda sig av en eller flera av följande strategier når det gäller hälsa - ohälsa på jobbet.

 På den goda arbetsplatsen finns

• delaktighet och ansvar
• ett helhetsperspektiv - man känner sammanhang
• samhörighet - man är stolt över sin arbetsplats
• medinflytande
• personlig och yrkesmässig utveckling så att jag känner att jag kan hantera mitt jobb utan oro och stress
• välmående anställda både psykiskt och fysiskt
  

Strategier för hälsoarbete i en organisation:

• Ta reda på vilka faktorer som bidrar till att befrämja hälsan. Kartlägg behovet. Utveckla handlingsstrategier utifrån de behov som finns.
• Genomför hälsotester för att veta var individen befinner sig. Genomför utbildning och ge kunskap om vad som påverkar vår hälsa och vad individen själv kan göra.
• Starta aktiverande verksamhet som upplevs som meningsfull och stimulerande.
• Dra in andra aktörer som redan finns på arbetsplatsen som t ex de som sätter menyer i matsalen.
• Chefens inställning är avgörande. Uppfattningen att hälsokunskap är exempel på personalutveckling är viktig.
  

Vägledande frågor i hälsofrämjande tänkande:
Vad gör vi för att behålla hälsan?
Var skapas hälsan?
Hur gör vi det möjligt för organisationen, gruppen och individen att öka självkontrollen över faktorer som påverkar hälsan?
Hälsan - vems ansvar? Vad är möjligt att påverka?

Definition av friskvård
Alla aktiva åtgärder som vidtas för att befrämja hälsan främst på individ och gruppnivå med fokus på levnadsvanor och livsstil.

Definition av Hälsopromotion
Den process som möjliggör för individen och gruppen att själva kunna påverka dessa åtgärder.

Hälsopromotion och Friskvård = Verksamhetsutveckling och personalutveckling

I en kunskapsorganisation är personalens kvalitet den avgörande framgångsfaktorn.

En anställds kvalitet kan ses som produkten av hans/hennes kompetens, välbefinnande och motivation - eller kunna, orka, vilja

M * K * V = arbetseffekt (utan välbefinnande räcker inte hög kompetens och motivation)
Det är tre hörnstenar i all personalutveckling.

I Kompetens ska man också räkna in "Livsstilskompetens" utöver de andra delkompetenserna:
Kunskaper, färdigheter, erfarenheter, självinsikt, självförtroende, social kompetens och kontaktnät

Presentation av KASAM "Känsla av sammanhang"
Den israeliske professorn i sociologi Aaron Antonovsky var under flera år verksam i Lund som gästföreläsare. Han har utarbetat KASAM-begreppet.

• Att förstå ett skeende (begriplighet).
• Att kunna göra något åt det (hanterbarhet).
• Att finna ett engagemang i att göra det (meningsfullhet)

Att ha känslan av Begriplighet innebär att man upplever världen som begriplig och strukturerad, inte som kaotisk och oförklarlig.
Hanterbarhet står för att man anser sig förfoga över resurser för att klara påfrestningar som kan ge stress i livet och
Meningsfullhet att man har känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig. Det finns uppgifter och krav värda att investera energi och engagemang i.

Antonovsky menar att dessa "friskfaktorer" gör att människor klarar belastning och påfrestning bättre. De blir mentalt robusta.
Hög känsla av sammanhang ökar ditt välbefinnande och din hälsa. Om ditt KASAM är lågt titta då över din situation och försök börja göra förändringar i ditt liv och kanske ändra tänkesätt.

Här finns en kasam-test
Här kan man läsa om Antonovsky

 Vad menas då med livsstilskompetens? Jo, att jag:

• inser att det finns ett samband mellan min livsstil och min hälsa
• inser att jag kan ta ansvar för min egen livsstil
• lever ett balanserat liv så att jag har tillräckliga psykiska och fysiska resurser att klara vardagen i ett långt perspektiv
• finner en balans mellan arbete, fritid, familj och vänner