Utmattningsdepression - Den moderna livskrisen
Studiedagen avsåg beskriva utmattningssyndromet utifrån psykosomatiskt, existentiellt och arbetslivsperspektiv.

(från Lernia deltog som aktiva åhörare tre av skyddsombuden, Kristin Ohlsson, Bertil Tomelius och Mikael Toresson)

Börshuset i Malmö den 17 oktober 2003
Arrangör: S:t Lukas i Skåne
S:t Lukas är ett förbund av 31 S:t Lukasföreningar i Sverige som arbetar utifrån psykodynamisk och kristen grundsyn.

Per Johnsson: Vad händer i kropp och hjärna när vi "går i väggen"; hur känner man igen symptomen; vad krävs för att bli frisk?
Kroppen har gränser som man inte kan "tänja" på! Kroppen "ger igen" om gränserna överskrids.Vi måste lära oss att lyssna på introceptiva signaler. Vi är och förblir människor med alla människans begränsningar. Vi är inte maskiner, även om vi försöker låtsas ibland.
På arbetsplatsen leder ökade krav och minskad egen kontroll över arbetet till skador på kroppen. Vi stress utsöndras cortisol som gör att vi blir dummare, kan inte lära oss något och minnet blir sämre.

Vid frågestunden på eftermiddagen framhöll Per Johnsson att hans egen uppfattning om orsakerna till "utmattningsdepression" var att både den enskilde arbetstagaren och organisationen hade ett ansvar. Organisationerna och ledningen måste idag ta speciell hänsyn till att det bland arbetstagarna finns så många välutbildade personer som sätter högre krav på demokrati än andra. Därför måste ledningen ta med många i förändringsarbetet, ta till vara allas erfarenheter och framför allt skapa en delaktighet. Inget förmår som känslan av delaktighet att minska den cortisolutsöndring som stör hippocampus och leder till att vi blir "korkade".
Chefen ska också ge feedback, ge beröm inte bara för att någon tagit hem en stor order utan också för enkla saker.
Det är inte bra med för frekventa förändringar i en organisation, Johnsson menade att många människor behöver "komma till ro" med det nya i många år innan man är redo för en ny större organisationsförändring. Nya chefer som vill "sätta sina avtryck" i organisationen ska kanske tänka sig för både en och två gånger vad han kan ställa till med. Kanske i stället visa ödmjukhet inför den organisation han eller hon kommer till.

Johnsson inledde sin föreläsning genom att direkt skapa en glad atmosfär och tack vare sin självironi. Det blev en så uppsluppen stämning att när han försökte starta genom att säga att "det är minsann ett allvarligt ämne vi ska behandla" så skrattade alla. En mycket bra start och man förstod vilket bra medel mot stress och depression som humor och skrattet kan vara!

De som går in i väggen
1. Visar känslor
skam - rodnar, sänker blicken, tittar ner, ser kroppen. Ser att det är mig det är fel på. Man smyger och vill gömma sig. Duger inte.
Rädsla är den enda känslan som kan dominera över skamkänslan. Båda hindrar andra känslor. Aggressionen vänds inåt.
2. "Nej".
Ett fysiologiskt nej från kroppen. Man blir handlingsförlamad. Kan inte ta sig ur sängen.
3. Kontroll.
Kontroll är det bästa som finns för att styra cortisolutsöndringen som är ett ämne som känslan av stress utsöndrar och som påverkar hippocampus negativt.
Människan behöver "prediction", dvs en känsla av att man kan förutse den närmaste framtiden. Vi kan inte ha ständiga organisationsförändringar. Det ska gå 4-6 år innan människans kropp åter är beredd på stora förändringar. Visst kan vi låtsas vara förändringsbenägna och därmed lura arbetskamrater. Men vi kan inte lura vår egen kropp.

Långvarig stress kan ge tre rubbningar:
Balansen mellan anabolism (uppbyggnad av kroppen) och energimobilisering (stress) blir störd
Störning i regleringen mellan anspänning och avslappning. Vi kan inte koppla av.
Förändringar i det centrala nervsystemet (hippocampus). Kan ta lång tid att reparera.

Kroppsliga symptom vid utbrändhet
(som man ska beakta själv och som man kan hjälpa arbetskamrater genom att betrakta dem):

- Trötthet - utmattning
- Dålig sömn, man vaknar flera gånger och har svårt att somna om
- Ökad smärtkänslighet
- Ökad känslighet för infektioner. Många och frekventa förkylningar.
- Muskelspänning. Stelhet i nacken och andra kroppsdelar
- Symptom från mage och hjärta
- Yrsel

 Fresta inte kroppens gränser varken din egen eller andras. Gränserna låter sig inte tänjas utan motstånd och reaktion. Lyssna på kroppens signaler.

Det finns inte "positiv och negativ stress". Vad det handlar om är om man har en känsla av kontroll över det man gör.

Om utmattningsdepressionen beror på saker som hänt på jobbet är det bättre att inte sätta sin fot där när man blivit bättre.
För många innebär att "sätta foten över tröskeln" att allt det traumatiska kommer tillbaka.

Om du upplever obehag därför att du har en sten i skon - snöra upp skon och ta bort stenen.

Johnsson hänvisar till bl a professor Töres Theorell som på DN-debatt skrivit en artikel "Litet inflytande på jobbet hot mot folhälsan"

"Den mänskliga rekordnotan måste botas" se Recension i Metall

 Han höll på att studera filosofisk psykologi i England. Man kan anta att en hel del av vad han talade om och
framförde med hjälp av ett stort antal OH-bilder kom från den utbildningen.

Presentation av Stiwne finns här

(En presentation av existentiell psykoterapi hittar du här)

 Vad är en "hållbar" människa? frågar sig Stiwne.
Jo, en som

• etablerar nära relationer med andra
• förmår placera sig rätt i tiden och vågar ta ett språng till en ny fas
• inser sina begränsningar
• förstår att man måste göra val och bortval
• inser att kroppen behöver vård och träning
• inser att slumpen inte är mycket att hålla sig till

• Hon är inte som ett ting. Hennes handlingar kan inte förstås i termer av orsak - verkan. Hon är avsiktsinriktad och intentionell.
• Hon är involverad i en kontext som hon alltid förhåller sig till. Den är fysisk och politisk - social.
• Hon är först och främst en social varelse
• Hon är förkroppsligad i allt. Det finns inget som inte är kropp. Själ och kropp är allt. Stiwne föreslog lite skämtsamt att man ska säga att människan är en "kropposjäl".
• Hon lever i tiden i riktning mot döden
• Hon är utkastad i livet på gott och ont (kommentar)
• Hon har förmåga att reflektera, inse och välja. Detta medför en alltid närvarande existentiell ångest
• Hon lever i en i huvudsak subjektivt konstruerad verklighet. Livet består ofta i att bygga berättelser både om det närvarande och det förgångna.
• Vad hon lever av är något annat vad hon lever för
• Hon är ständigt upptagen med att skapa mening och fördriva kontingens

•  Han kunde lagt till något som jag tror att jag lärt mig av den danske filosofen Kierkegaard nämligen att
  Ju kortare tid hon har kvar att leva ju mer vet hon om vad som är viktigt att leva. Man tvingas leva livet "åt fel håll".

Ett tragiskt - existentiellt perspektiv på människan.
(Menar han att det betyder att det är tragiskt att människan har dessa uppfattningar om sig och sitt liv? Vi har olika uppfattningar om hur det ska tolkas. Däremot tycker vi att mycket av detta skulle vara värt att diskutera tillsammans.)